Dag för dag växer den sig större och större.

Min tidigare minsta kroppsdel… min mage.

För mig som är 38 år och inte har några barn ännu kan man ju tänka sig att en växande mage skulle kunna vara ett välkommet tecken och innebära stor glädje. 
Problemet är bara att magen växer, men utan bebis på gång.

Sakta men säkert växer jag ur mina kläder då dom smiter åt kring magen eller brösten.
Dom byxor jag hade efter min sista operation för ett år sen passar fortfarande perfekt i benen men magen får inte längre plats.
Mina bh:ar blir också dom sakta men säkert för små en efter en. 

Svullnaden på magen varierar en del med hormoncykeln men ett mönster oberoende på var jag är i månaden är att jag framåt eftermiddagen och kvällen, eller bara efter en lätt måltid, får en mage som är så pass stor att vem som helst skulle ha anledning att fundera på om jag är gravid. 

Svullnaden är en del av problemet och att den faktiska fettmängden ökar hela tiden är ett annat.
Att ständigt känna mig uppspänd och att magen är väldigt tung är mycket besvärande. För att inte tala om hur svårt det är att hitta byxor när magen inte bara växer utan hänger rakt ut där min tunna hud inte orkar hålla emot.
Eftersom det problemet är störst allra längst ned har jag numera fått en rumpa framtill. 

Problemet blir värre för var dag och numera har jag knappt några kläder jag kan ha och inte heller känner jag mig det minsta fin då alla byxor jag har eller försöker köpa skär in och skapar rumpformen framtill. 

Sedan i våras har jag funderat på att åtgärda den växande övre delen av buken då jag fick bekräftat att jag har lipödem kvar där (den delen är ju fortfarande o-opererad) och som ni kunde läsa i ett tidigare inlägg började jag även fundera på att ta bort min överskottshud för att kunna ha byxor igen. 

Jag har nu tänkt igenom min situation mycket noggrant och i och med problemen jag beskrivit här har jag landat i beslutet att göra en tredje och sista operation.
Det blir en full bukplastik där vi alltså fettsuger hela magen på resterande lipödemfett och kommer då också ta bort ca 10-15 cm hud. 
Vi kommer även göra en mindre korrigering av låren då jag vill ta bort lite mer fett på insidan av låren högst upp för att slippa så mycket skav som möjligt – dock är ju min hudkvalitet som den är så slapp hud är inget jag kommer att kunna undvika.

Angelica Hagelberg, Akademikliniken

Jag har konsulterat Dr. Klasmeyer i ärendet och hade han inte haft så sjukt lång väntetid hade jag låtit honom slutföra sitt jobb. Men då jag inte ansåg det vara ett alternativ att vänta i över ett år till så såg jag över några av de olika alternativen jag hade här hemma i Stockholm och har varit på flera konsultationer. 
Efter att jag vägt in alla för- och nackdelar och fått den totala bilden klart för mig har jag kommit fram till att det blir Angelica Hagelberg på Akademikliniken som kommer få förtroendet

Operationen blir av den 17 december och jag kommer att ägna julen och början på det nya året åt att läka ihop.

Det känns bra att jag låtit beslutet ta tid och det faktum att magen fortsätter bli ett större och större problem, bokstavligt talat, gör att jag nu verkligen längtar efter att få detta gjort – det är för mig ett bevis på att jag tagit rätt beslut. 
Den här operationen slår hårt mot min ekonomi men jag tycker det är så värt den uppoffringen. 

Ni kommer såklart att få följa min resa här på bloggen även den här gången, men då jag är totalt utarbetad och behöver tänka på min återhämtning i första hand har jag tyvärr inte kraft att skriva och filma så som jag gjort under dom tidigare två operationerna.

Men det går självklart bra att ställa frågor här om det är något ni vill veta så ska jag svara er så gott jag kan. 

Share on Facebook