Efter svårigheterna med att välja kompression till tiden direkt efter operationen så har nu det mesta klarnat efter att jag frågat andra som redan opererat sig.

Det verkar som att det bästa vid operation av ben är att ha en kompression med lucka vid grenen för att slippa dra kompressionen upp och ner vid toalettbesök, den ska sen sitta på i två veckor i sträck – dygnet runt – men med undantag för att ta av den när stygnen ska tas efter en vecka. Detta gör man på sin vårdcentral eller liknande.

Det dök upp lite frågor huruvida man kunde få MLD (Manuellt Lymfdränage) med kompressionen på eller ej och om inte såren skulle läcka och att man därför ville tvätta kompressionen och ha en att byta med. Men såren läcker inte nämnvärt (vid operation gjord med WAL-metoden) så det går bra att ha samma och MLD kan man absolut göra ovanpå. Detsamma gäller med LPG-behandlingar som man då gör ovanpå kompressionen.

Men så var det ju då frågan om vilken typ av kompression jag skulle ha – fixa här hemma eller köpa av Dr. Klasmeyer för ca 2 500 kronor.
Jag bokade en tid hos min lymfterapeut för att försöka fixa en ny strumpa som kan fungera efter operationen och jag hade då den enorma turen att få proffshjälp vid utmätningen. 

Hittills har jag ju inte hittat någon flatstickad kompression som fungerar så jag var ju orolig över hur det kommer bli med den jag måste ha efter operationen då det är superviktigt att den sitter som den ska för läkandets skull. Nu var i alla fall Pia från Medi med vid mitt senaste besök och efter jag hade fått berätta om min situation och vad som ska opereras så föreslog hon en rundstickad strumpa (Mediven Forte) men så nära flatstickat man kan komma.
Detta på grund av att vi inte riktigt vet dom nya måtten innan och den rundstickade kommer ha större möjlighet att dra ihop sig då den är aningens mer elastisk.
En flatstickad har det mått den har och är den då för stor nånstans efter operationen får inte kroppen nåt stöd där och så vill vi inte ha det.

Om detta ändå skulle inträffa har jag också beställt bandageringsmaterial så att jag i värsta fall kan lägga bandage ovanpå kompressionen och på så vis få till rätt tryck ändå.

Förra veckan landade så den nya kompressionen här hemma i brevlådan och vet ni vad – den sitter faktiskt jättebra! Den sitter skönt på foten, sitter inte åt för hårt i knävecken, den har inga sömmar som gör ont och är elastisk och rätt lös i magen. 

Det enda som inte kändes hundra var hålet i grenen som kändes väldigt stort och rumpan och magen trillade liksom ut och det var lite svårt att få till så att inte kanterna skar in i ljumskarna.
Det löste jag med att sätta på ytterligare en del utanpå – inhandlad på twilfit för att egentligen ha under klänningar – men som nu kom väldigt väl till pass.
Så då blir det kompression, trosor utanpå och sen ytterligare en halvlång del för att hålla in mage och rumpa.

Nu såhär i efterhand kom jag dock på att jag kanske inte borde haft dom så lösa över magen om det nu blir så att vi ska ta även magen på första operationen, det är ju min stora förhoppning. Jag har mailat Dr. Klasmeyer och frågat om detta så får se vad jag får för svar och om den här lösningen funkar ändå eller om magen behöver ytterligare stöd i så fall.

Jag har även bokat in en ny tid med Pia och min ordinarie lymfterapeut en vecka efter operationen och vi ska då ta nya mått så att jag kan få hem en kompression att byta med efter två veckor. Jag tänker mig att jag därefter kan fortsätta med bandagering och sen varva med “bubblisarna” och Solideas kompression som jag annars har till vardags.