Tiden swishar verkligen fram i en rasande fart och vips har det gått sex veckor sedan operationen.
Jag började jobba efter fyra veckors sjukskrivning och det blev ingen mjukstart utan jag kastades direkt in i 9-timmars arbetspass med mycket stress.
Dom första tre dagarna var värst och jag svullnade upp rejält av att sitta så mycket stilla. Jag försökte varva med att ha fötterna på en pall eller liknande eller stå upp i perioder när det var möjligt och det blev något bättre åtminstone.

Förutom svullnad så blev jag extremt trött av att jobba och det kom som en nyhet för mig att jag kunde bli så slut av att “bara” jobba. 

Det här har ju såklart lett till att jag inte orkat vara så aktiv efter jobbet som jag brukar och bloggen har som ni kanske märkt fått stryka lite på foten senaste tiden. 
Jag har lagt min lilla ork jag haft på bildandet av SÖF Stockholm och förberedelser inför SÖF:s årsmöte i Hässleholm nu till helgen.

Mitt vanliga redigeringsjobb på tv har jag också kombinerat med mina tårtdekorationskurser och då fick jag smaka på hur det är att stå upp en hel dag istället för sitta.
Jag svullnar upp mer av att stå än att sitta och efter min första kurshelg fick jag vansinnigt ont i mina knän. Från och med ungefär v.3 har dom besvärat mig. 

När jag nu jobbat i två veckor kan jag konstatera följande konsekvenser:

– Jag började jobba för tidigt eller borde ha börjat med halvtid
– Stress påverkar mig extremt negativt – märker det speciellt på att svullnaden ökar
– Tröttheten är enorm och orken räcker inte till mycket mer än att jobba
– Jag har fått väldigt ont i mina knän vilket jag nu förstått berott på att jag haft benen i för mycket högläge utan att stötta upp knäna så dom blivit översträckta
– Att jag suttit med benen rakt fram under mina jobbpass har inte bara påverkat knäna utan också ländryggen, så den smärtan är just nu tillbaka ungefär som den brukar vara
– Min smärta i axlar och nacke har kommit tillbaka i samband med jobb och jag kopplar ihop den smärtan med stressen – det har varit bättre under sjukskrivningen

Om vi går över på dom positiva effekterna så ser det ut såhär:

Lycklig efter att ha dansat första gången efter op. och dessutom i höga klackar

– Jag har fortfarande inte känt någon lipödemsmärta i mina lår, den smärta som kvarstår är den operationssmärtan i låren där jag inte läkt ännu
– Jag har noterat det extremt intressanta att jag efter min långa dag med stående hade väldigt ont i benen men smärtan höll sig till knän och vader – vader som ännu inte är opererade
– Svullnaden går sakta men säkert tillbaka, förutom vid ansträngning då den blir värre
– Känseln kommer tillbaka mer och mer och jag har mest ont när jag svullnar
– Rörligheten är nästan normal igen – i dag har jag för första gången kunnat böja på knäna fullt ut, sitta på huk har tidigare varit omöjligt
– Jag har dansat foxtrot och det går superbra – har till och med kunnat dansa i höga klackar utan att fötterna brinner upp av smärta
– Jag har dansat bugg och herregud vad lätt de gick att snurra och låta fötterna trampa på – benen har definitivt blivit lättare
– Jag har tagit kortare promenader i nästan samma takt som tidigare – men blir fortfarande trött väldigt snabbt
– Känseln av att huden liksom rycks itu och “skakar” när jag står eller går utan kompression är endast kvar runt knäna (lite värre på vänster sida då som vanligt) och har blivit mycket bättre senaste två veckorna

Övriga noteringar:

Jag har säkert lite svullnad kvar fortfarande men ändå känner jag mig aningen besviken över att Klasmeyer inte tagit bort mer på insidan av mina lår, hela vägen från knäna och upp.
Jag vet att han ville vara försiktigt på grund av min tunna hud och har lovat att vi kan ta mer på nästa operation. Men jag har fortfarande massa lipödemknölar där under som gör ont vid tryck.
Mitt på låren känns det som att all trycksmärta i princip är borta.
På utsidorna känns det också som att nästan all trycksmärta är borta utom precis ovanför knäna.

Jag har vid flera tillfällen noterat att jag är varmare på låren nu än innan så det verkar onekligen som att cirkulationen kommit igång vilket känns jättekonstigt, men jättehärligt.
Det är intressant dock att jag fortfarande är kall på stora delar av insidan på låren, precis där jag fortfarande känner knölar och önskar att han tagit lite mer.

Sen många år tillbaka väger jag mig inte av principskäl då jag inte vill lägga vikt vid vikten så att säga, utan går helt efter storlek. Precis innan operationen vägde dom mig så för dokumentationens skull kollade jag upp det efter ca 3-4 veckor när jag var på LPG och då hade jag gått ner 3 kilo.
Sen dess har jag inte vägt mig mer men jag upplever att jag fortsätter minska i storlek så som jag gjort konstant sen hösten 2015. 
Alltså även nu efter operationen minskar jag på icke-opererade områden – det här trodde min LPG-terapeut kunde bero på att min naturliga ämnesomsättning har kommit igång och såklart att lymfan inte är lika hårt belastad nu.

En annan grej som hänt sedan operationen är att jag fått torr hårbotten som flagar. Enda gången tidigare i mitt liv det hänt är vid väldigt stor psykisk press.
Det får mig såklart att undra om detta kan hänga ihop med de hormonförändringar som jag hört andra tala om kan ske i samband med operationen. (Detta på grund av att fettceller binder östrogen)

Och ytterligare en kanske hormonbetingad sak som hänt – eller möjligen för att lymfsystemet nu rensas ut – min armsvett har börjat lukta illa. Brukar inte lida av att min svett luktar men sen nån vecka efter operationen har jag noterat att jag plötsligt börjat få problem med det trots att jag inte ens ansträngt mig. 

Mycket saker pågår i kroppen som ni märker och det är faktiskt väldigt spännande att följa kroppen på den här resan. Jag försöker notera och dokumentera allt så gott jag kan och jag tycker det är intressant och bra att jag inte gjorde hela kroppen på en gång för då hade jag inte kunnat jämföra opererade och icke-opererade delar.

Jag och alla andra som nu lägger sig på operationsbordet använder ju oss själva lite som försökskaniner då vi saknar information om eftervård, ev. biverkningar, vilken kompression vi bör bära och så vidare. Hoppas verkligen att vi med all vår kunskap ska kunna hjälpa framtidens kvinnor.

Jag bjuder på en före- och efterbild hur det ser ut såhär efter sex veckor.
Det kommer nog ta tid för min slappa hud att dra ihop sig och jag kämpar på med mina LPG-behandlingar som gör sååå stor nytta, men jag kommer inte ha råd med nån mer kur efter den på 20 gånger jag köpt nu.
Så håll tummarna för mig att vi når resultat innan denna kur är slut.